Praktisk guide

Kompostering

Guidens innehåll

01Komma igång4▸

Hur blir kompost till?Sortering av matavfall: reglerna Kom igång med komposten Kompost, vermikompost, bokashi eller EM?

02Välja sin kompostbehållare4▸

Kompost i hög eller behållare?Kompost i trä Roterande kompost: fördelar och begränsningar Hur stor kompost?

03Lyckas med sin kompost i vardagen6▸

Vad får man lägga i komposten?Gröna och bruna material Fukt och luftning i komposten Omdebatterat avfall Kompostera året runt Trädgårdsavfall: kompostera, inte elda

04Lösa ett problem2▸

Kompost som luktar illa eller står still Skadedjur i komposten

05Skörda och använda sin kompost4▸

Är komposten mogen?Skörda och sålla komposten Använd komposten: mängd per kultur Gör egen planteringsjord

06Kompostera i stan och gå längre5▸

Kompostera i lägenhet Gemensam kompost: så fungerar det Lövkompost Varmkompost: Berkeleymetoden Kompostaktivatorer: behövs de eller inte?

Praktisk guideKompostering

Obligatorisk sortering av matavfall sedan 2024: vad reglerna faktiskt säger

Elfenbensfärgad matavfallshink i köket fylld med skal, kaffesump och äggskal, framför ett fönster med utsikt mot ett insamlingskärl för matavfall med brunt lock

”Kompost är obligatoriskt sedan 2024”, ”man kan få böter om man slänger potatisskalen”: sedan källsorteringen av biologiskt avfall blev obligatorisk har man hört lite av varje, och ibland rena motsägelser. Verkligheten är enklare och ganska lugnande.

I den här guiden går vi igenom vad reglerna faktiskt innebär, vem skyldigheten vilar på, vilka lösningar som finns för dig och hur du tar reda på vad din kommun erbjuder. Vi håller oss strikt till regelverket.

Vad har ändrats sedan 1 januari 2024?

EU:s avfallsdirektiv (ramdirektivet om avfall), som reviderades 2018 genom direktiv 2018/851, kräver att biologiskt avfall senast den 31 december 2023 antingen samlas in separat eller återvinns vid källan. Kravet gäller alla medlemsstater, som har infört det i sin nationella lagstiftning, och omfattar även den kommunala avfallshanteringen. Exakt hur det tillämpas i Sverige framgår av den svenska avfallslagstiftningen och av din kommuns avfallsföreskrifter.

Tanken är inte helt ny. Många verksamheter med stora mängder matavfall (restauranger, storkök, livsmedelsbutiker, livsmedelsindustri …) har länge sorterat sitt biologiska avfall, och flera kommuner har erbjudit matavfallsinsamling i många år. Sedan årsskiftet 2023/2024 är kravet däremot generellt i hela EU och omfattar även hushållen.

Vad räknas som biologiskt avfall?

Det som kallas biologiskt avfall: matrester och mindre trädgårdsavfall

EU:s avfallsdirektiv ger en tydlig definition. För ett hushåll handlar det om två grupper:

Mat- och köksavfall: skal, matrester, skadad frukt och skadade grönsaker, kaffesump, tepåsar, gammalt bröd, utgångna livsmedel utan förpackning.
Trädgårdsavfall: gräsklipp, löv, häck- och buskklipp, mindre kvistar.

Däremot är så kallade ”biologiskt nedbrytbara” plastpåsar och förpackningar inte biologiskt avfall som hör hemma i din kompost: de har ingen plats i en hemkompost. Vill du veta exakt vilket avfall en trädgårdskompost tar emot kan du läsa vår guide Vad kan man lägga i komposten?.

Vem ska göra vad: kommunen och du som privatperson

Kommunen ska erbjuda dig en lösning

Det är kärnan i systemet. Sedan 1 januari 2024 ska varje hushåll ha tillgång till en praktisk lösning för att sortera sitt biologiska avfall, och det är den som ansvarar för avfallshanteringen (vanligtvis kommunen eller ett kommunalt avfallsbolag eller avfallsförbund) som ska ordna den: invånarna ska erbjudas en lösning för källsortering.

Att dela ut några kompostbehållare räcker inte: en välfungerande lösning förutsätter också att invånarna får stöd och information.

Och du som privatperson?

Insamlingskärl för matavfall med brunt lock framför ett hus

Den allmänna principen om sortering gäller alla som ger upphov till biologiskt avfall, alltså var och en av oss: det rätta är att inte längre lägga matrester och trädgårdsavfall i restavfallet när det finns en lösning nära dig. EU-direktivet sätter däremot inget kvantitativt mål som enskilda hushåll måste uppnå.

En viktig detalj: din kommun bestämmer i sina avfallsföreskrifter hur du ska lämna ditt avfall (vilket kärl, vilken dag, vilket avfall). Det är de lokala anvisningarna du ska följa. Är du osäker vänder du dig till din kommun eller ditt avfallsbolag.

Att komma ihåg
Sedan 2024 är det inte komposten som är obligatorisk, utan sorteringen. Din kommun ska erbjuda dig en lösning, och du väljer den som passar dig bäst: kompostera hemma, använda en gemensam kompost eller den separata insamlingen.

De 3 möjliga lösningarna

Kompostera hemma

De tre lösningarna för att sortera biologiskt avfall: kompost i trädgården, gemensam kompost vid flerfamiljshuset, insamlingskärl med brunt lock Har du en trädgård är det den enklaste och billigaste lösningen: avfallet lämnar aldrig din tomt, och du får ett gratis jordförbättringsmedel till dina odlingar. En behållare som vår Kompostbehållare i trä Compostys räcker för de flesta hushåll; vår guide Kom igång med komposten steg för steg hjälper dig med de första omgångarna. I lägenhet tar vermikompostorn över: vi förklarar hur den fungerar i guiden Hur fungerar en vermikompostor?, och med bokashi kan du fermentera dina matrester innan du lämnar dem till jorden, till en kompost eller till maskar. Bilden sammanfattar de tre lösningarna: kompostera hemma (1), gemensam kompost (2) och separat insamling (3).

Gemensam kompost

Vid flerfamiljshus, i en park eller för ett helt bostadsområde ställs behållare till förfogande för flera hushåll. En eller flera utbildade ansvariga ser till att allt fungerar, och var och en lämnar sitt köksavfall där.

Separat insamling

Kommunen samlar in matavfallet separat: vid fastigheten, i ett särskilt kärl eller ibland i en påse med egen färg, eller i insamlingsbehållare på gatan. Det insamlade avfallet komposteras sedan eller rötas för att producera biogas. För skrymmande trädgårdsavfall är återvinningscentralen också ett alternativ.

Hur tar jag reda på vad min kommun erbjuder?

Vänd dig till den som ansvarar för avfallsinsamlingen. Det är inte alltid kommunens förvaltning direkt: ofta är det ett kommunalt avfallsbolag eller ett avfallsförbund som flera kommuner har gemensamt. Så hittar du rätt:

titta efter namnet på ditt soptunna eller i ditt hämtschema;
besök webbplatsen eller läs informationsbladet från din kommun eller ditt avfallsbolag, under ”avfall” eller ”kompostering”;
fråga helt enkelt kommunens kundtjänst, som kan hänvisa dig rätt.

Många kommuner erbjuder kompostbehållare eller vermikompostorer till ett lågt pris, ibland gratis, ofta tillsammans med en kort introduktion. Hör efter innan du köper: det är också ett bra tillfälle att lära dig de lokala reglerna och ta reda på om det finns en gemensam kompost nära dig.

Willys tips
Börja med en matavfallshink med lock i köket, som vår Komposthink Kaylis 7L: oavsett vilken lösning din kommun erbjuder är det där allt börjar.

Varför det är värt det: nyckeltal

En tredjedel av soporna. Biologiskt avfall utgör ungefär en tredjedel av innehållet i vår påse för restavfall.
Omkring 70 kg per person och år av avfallet kan komposteras.
Mindre metan. När biologiskt avfall läggs på deponi bryts det ner utan syre och bildar metan, en gas vars uppvärmningseffekt är ungefär 25 gånger större än koldioxidens. När det komposteras återgår det till jorden.
Insamlingen byggs ut. Lösningar för sortering av biologiskt avfall har byggts ut i hela EU sedan kravet började gälla, men tillgången varierar fortfarande mellan länder och kommuner.

Och att elda trädgårdsavfall?

Att elda löv, gräsklipp eller grenar i trädgården är ofta förbjudet eller begränsat genom lokala regler, och det förorenar dessutom luften kraftigt. Kontrollera alltid vad som gäller i din kommun innan du eldar. Att kompostera, flisa eller täckodla med avfallet är betydligt mer användbart i trädgården: regler, undantag och alternativ beskrivs i vår guide om trädgårdsavfall.

Sammanfattning

Sedan 1 januari 2024 kräver EU:s avfallsdirektiv att biologiskt avfall, det vill säga matrester och trädgårdsavfall, samlas in separat eller återvinns vid källan. Den konkreta skyldigheten vilar i första hand på kommunerna, som ska erbjuda varje hushåll en praktisk lösning: hemkompostering, gemensam kompost eller separat insamling. För dig som privatperson räcker det att följa kommunens anvisningar, och du kan fråga kommunen vilka lösningar som finns nära dig. Att elda trädgårdsavfall regleras lokalt och är ofta förbjudet: kontrollera alltid med din kommun först.